...
...
...

söndag 1 mars 2009

PERSONLIG UTVECKLING


"Matte är så tråkig, hon bara står där - 
kryper  eller ligger och fotograferar. Typiskt.

Jag passar på att rymma en stund -
vill upptäcka NYA VÄRLDAR!"


"Men fy så högt!!!
Usch…sanden bara ger efter.

Matte kunde väl putta på lite!
Nähä… det är bara kameran, som gäller förstås".

"Wow…äntligen uppe!
Så liten matte plötsligt blev!
Hur ska jag ta mig ner?
Piper lite grann, så kanske jag blir räddad.
Nähä…inte det…"

Plötsligt slog det mig – det är ju precis så här vi ofta gör.
Man antar en utmaning.
Upptäcker att den var större än man räknat med.
Biter ihop och intalar sig 
att det här måste jag själv bara fixa!

Det är väl det vi kallar

PERSONLIG UTVECKLING

Och det får man numera gå på dyra kurser för att lära sig...

Andra bloggar om: , , , ,

23 kommentarer:

  1. Vilken härlig bildserie.Bra att du hade med dig kameran.
    Kram Hedvig

    SvaraRadera
  2. Varje gång jag kikar in hos dig så får jag ett leende på läpparna. Leende av glädje, livslust och njutning!!

    Dina bilder ihop med dina tankar bildar en typisk Randi-helhet :).

    Stor varm kram till dig

    SvaraRadera
  3. Hei på deg,
    for en hærlig bildeserie!
    Tøffe vofsen :o)
    Ved første øyekast trodde jeg faktisk at hunden hadde fallt ned(den lille hvite snøflekken ned i bildet...)
    Kjerstiklem

    SvaraRadera
  4. Visst är det så! En gnutta nyfikenhet, en gnutta mod också massor med envishet, så går det. Oftast.
    Kram Katarina

    SvaraRadera
  5. Så sant så! Vilken härlig bildserie du bjuder på så här på söndagmorgon :D Blir glad! Håller på att utveckla mig för fullt just nu och hoppas att det ska leda till något riktigt bra!
    Trevlig söndag!
    kram goa vännen!
    nina

    SvaraRadera
  6. Deilig billedserie ja:-))...
    Fint med utfordringer&persolig utvikling,men noen koster vel mere enn de smaker..
    Riktig deilig dag til deg..
    Stooor klem fra Randi

    SvaraRadera
  7. Sitter här och skrattar!
    Det där känner jag igen.
    De passar på liksom när man ligger där...
    Fast mina hundar är inte så viga de väger lite mera liksom.
    Ha det gott
    Annika

    SvaraRadera
  8. Vilken duktig liten klätterapa eller kanske man ska säga klätterhund.Roligt verkar det vara i allafall. Kram Katta

    SvaraRadera
  9. Fniss... Härligt få ge sig ut på egna äventyr! Men sen får man ändå behov av att få kontakt med verklighet, trygghet & de nära & kära igen! Tur - när man är en liten, liten westieflicka- att man har en go´ matte att återkomma till när världen känns stor & övermäktig! Må vi alla få ha en sån "hamn" att återkomam till efetr "äventyren"!;-)
    Ha en bra dag! Båda!;-)

    SvaraRadera
  10. Viket underbart inlägg! Åååhh! Snacka om sedelärande och vaansinnigt gullig bildserie!
    Måste genast diskutera detta med Skruttan ;))!

    mvh, Anja

    ps
    Ska' bli spännande att se hur länge jag har uppkoppling den här gången - har varit utestängd i ett dygn det senaste...
    ds

    SvaraRadera
  11. Alldeles härlig bildserie och du har så rätt. Krävs lite mod och självfötroende så kan man det vad man vill...inte lätt alltid men värt att försöka.
    Kram & ha en bra dag!

    SvaraRadera
  12. Det var en rikgit utmaning för din lille vovve!
    Bara vi tänker efter så har vi utmaningar lite till kvinns o utvecklas varje dag, mer eller mindre!

    SvaraRadera
  13. Så sant så!
    Jag tror att jag fungerar väldigt ofta som din rara hund.Kastar mig in i saker utan att göra en analyc innan.Står där och undrar vad jag gett mig in i, hade aldrig gjort det om jag hade gjort en analys innan.Men oftast fixar det sig och man har vuxit!
    Fin tolkning med dina fina bilder!
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  14. Vilken underbar bild serie:) och en underbar text som du har lagt till :)
    man känner nästan att man är på samma plats och upplever detta själv:D

    SvaraRadera
  15. Jag känner att jag verkligen MÅSTE fortsätta att vara kreativ, annars kommer jag att bli djupt deprimerad...Så jag är tacksam för att jag faktiskt har nån slags hobby att pyssla med, vågar inte tänka på hur jag hade mått rent mentalt annars...

    STOR kram från Jenny

    <3 <3 <3

    SvaraRadera
  16. HAHA, ja ack så viktigt också! Vad skulle ske utan den? Barn och djur vet precis hur man gör!:) KRAM!

    Jenny-jennyshemochharmoni.blogg.se

    SvaraRadera
  17. Kloka ord du delar med dig, Randi! Och vilken härlig bildsvit på vovsingen.
    Hälsn
    Ann

    SvaraRadera
  18. Hej
    Vilken fin serie!
    fick en liten tankeställare...
    hälsningar
    Monika

    Kan jag lägga till dig på min blogg lista?

    SvaraRadera
  19. Ett sånt där må bra inlägg!
    Härligt!
    Tänk vad vi lär oss av våra husdjur *ler*

    Ha en fin ny måndag!

    SvaraRadera
  20. Du har bara en att bada och hon behöver ingen fön efteråt men tänk på vilket jobb jag har om alla 5 måste badas och fönas.
    Vad roligt att du tyckte om mitt sätt att dricka vitt te.
    Stor kram från Hedvig

    SvaraRadera
  21. Fantastiskt! Underbar tolkning på Personlig utveckling. Tror jag ska göra som hunden lite mer istället för att gå på kurs. Anta utmaningarna framför mig :)

    SvaraRadera