...
...
...

tisdag 19 oktober 2010

MARDRÖMMEN ÄR ÄNTLIGEN ÖVER

Foto: Skånska Dagbladet/Anders Eeg-Olofsson

Pus räddades med syrgas!

Vissa av er kanske minns att sotaren i februari 2008 skulle elda upp kvistar i en skorsten hos oss, vilket fick förödande konsekvenser och det började brinna. Vi blev lovade att skadorna skulle vara återställda inom fyra månader, vilket senare visade sig att försäkringsbolaget inte kunde leva upp till.

Enligt försäkringsavtalet ska ”försäkringstagaren alltid vara Beställare för att vara skyddade av Konsumenttjänstlagen”. Försäkringsbolaget tog ifrån oss den rätten, utan mandat från oss.

Försäkringsbolaget samarbetade med en entreprenör, som saknade kompetens för att återställa skadorna efter branden. Deras samarbete byggde på ”ömsesidigt förtroende” och därför ansåg försäkringsbolaget, att de inte behövde ha något avtal.

Ombyggnaden blev en rysare och resultatet blev en katastrof. Vårt ärende innehåller bl.a. avtalsbrott, jäv och bedrägerier. Vi anlitade advokater för att vidta rättsliga åtgärder och nu har försäkringsbolaget äntligen insett att allt, som utförts; golv, väggar, tak, trappa mm, ska rivas och återställas. Dessutom ska återstående arbeten äntligen slutföras.

Det innebär att vi nu - ännu en gång - ska leva på en byggarbetsplats med allt vad det innebär. Men den här gången gör vi det i egen regi utan inblandning av något försäkringsbolag.

Renoveringen kommer att vara klar till sommaren 2011 – vilket innebär 3,5 år efter branden.

TACK SÖTA, RARA…

…jag är så tacksam för alla era underbara kommentarer och e-mails

och för att ni kikar in hos mig med jämna mellanrum!



22 kommentarer:

  1. OJ !! Jag har undrat mycket över vad som har hänt hos dig. Jag är glad att du är tillbaka. Men vad mycket bekymmer och problem du har haft. Jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att det ska ordna sig för dig.

    En extra stor kram idag
    Anci

    SvaraRadera
  2. Endelig livstegn fra deg, men oj hva du har og slite med. Får endelig håpe at det blir bra nå. Kanskje vi får følge med på arbeidet?
    Uansett glad du er tilbake.
    Klem Laila

    SvaraRadera
  3. Usch stackars ni...det kan inte vara kul. Hoppas, hoppas att det nu äntligen blir bra och så som ni vill ha det. Det var i alla fall roligt att höra av dig...har tittat och undrat lite vart du tagit vägen, men nu förstår jag ju att det finns inte tid och ork till allt. Ha det nu så bra i den fina hösten så hörs vi snart igen!! Kram!!

    SvaraRadera
  4. Härligt att se dig här igen, Randi!
    Har saknat dig och dina underbara bilder!
    Håller tummarna för att allt nu blir som ni vill och att inga fler hålor dyker upp längs vägen.
    Hälsn
    Ann

    SvaraRadera
  5. Söta Du!
    Välkommen tillbaka till bloggvärlden!!!
    Varmaste kramar
    Ingrid xx

    SvaraRadera
  6. Välkommen tillbaka Randi!/Anja

    SvaraRadera
  7. Åhh vad roligt att du är tillbaka..har kikat in till dig massor av ggr...undrat vad som hänt,nu vet jag. Stackars er vilken pärs ni gått igenom..hoppas att det blir bra nu när ni själva styr..Kramar Torprosen

    SvaraRadera
  8. Välkommen tillbaka vad jag har tänkt på dig.....
    Vilken historia förstår att du behövt vila och samla kraft.
    Hoppas vi hörs
    Annika

    SvaraRadera
  9. Oj, vad roligt att du är tillbaka! Du är verkligen helt outstanding i bloggvärlden. Adrienne Pierce har jag laddat hem och spelat ofta. Nu kanske du lägger till henne igen på din blogg!!
    Jag längtar efter alla dina fantastiska bilder. Hoppas att det blir ett drömhus så småningom. <3

    SvaraRadera
  10. Hej goaste Randi!

    Åh..först av allt *stooor kram*...sedan vill jag säga att det är så härligt att se ett inlägg från dig!

    Jag har tänkt på dig så många gånger, och kikar in då och då, senast igår faktiskt.

    Vilket elände ni drabbats av, det känns helt overkligt. Hoppas att det är löst nu, så att ni kan gå vidare och se framåt ♥

    Kraaaaam
    Mia

    SvaraRadera
  11. Fruktansvärt tragiskt att ni skulle behöva genomgå allt detta..!

    STOR kram

    SvaraRadera
  12. Vilken pärs! Det här är väl vad man fasar för när man bor i hus. Tack o lov att det äntligen har ordnat upp sig.

    Intressant vore det att veta vilket försäkringsbolag som betett sig så regelvidrigt...

    Håller tummar o tår att ni äntligen får det hem ni ska ha, trots att det tar tid...

    Varmaste styrkekramarna till dig, Pssst... du har varit saknad

    SvaraRadera
  13. Hoppas allt ordnar sig nu. Bränder är ju fasansfulla. Och försäkringsbolag... Tittar ofta på bilderna av din underbara westie. Min lilla Tansi gick bort i somras och sorgehålet är fortfarande svart och djupt. Ser fram mot fler westiebilder (och alla andra förstås)i din blogg.

    SvaraRadera
  14. F**n , jag blir alldeles tårögd. vilket helvete ni måtte haft.Man känner sig liten, när man har med försäkringsbolag att göra, men det gäller att vara ihärdig.
    Jag blev glad när jag sg att du var i etern igen. Undrade lite vad som hänt.Nu förstår jag.
    Stor kram
    Elisabeth

    SvaraRadera
  15. Jag har funderat mycket på vad som kan ha hänt dig när det varit uppehåll i din blogg, tack och lov att du är tillbaka!! Jag lider med dig och din familj som måste gå igenom allt detta ÄNNU en gång, allt detta kämpande med myndigheter och all byråkrati innan ni får allt klart. Jag önskar dig all kraft och ork att ta dig igenom det och att du ännu har inspiration att fotografera och visa dina underbara bilder för alla som besöker din vackra blogg!
    Kram från Ann-Sofi

    SvaraRadera
  16. Så härligt att se ett inlägg från dig tänkte jag.. men jag ser att det varit en stor prövning för dig och din familj. Hoppas hoppas att ni nu verkligen får hjälp o stöd så ni kan komma tillbaka med full kraft.. det verkar ju så i alla fall och jag gläds med dig. kram/Moa

    SvaraRadera
  17. Vilken otrolig mardröm det måste ha varit och så mycket jobb som återstår.
    Önskar er kraft att fortsätta.
    Kram Lissen

    SvaraRadera
  18. jisses, nej det visste jag inte. Men jag har saknat dina kommentarer. :) Glad att du är tillbaka. :)

    SvaraRadera
  19. Det er forkasteligt, at sådan en alvorlig sag kan behandles så groft og over så lang tid. Det er et hån, og jeg bliver så vred!
    De bedste ønsker for, at Jeres plan holder, for det kræver alt for mange kræfter at holde en psykisk positiv balance i længden.

    Jeg må lige kikke på dit superflotte Skywatch foto igen, så pulsen kan komme ned i normalfeltet igen ;-)

    SvaraRadera
  20. Tusinde tak for din denne dags kommentar hos mig, Randi (ja, selvfølgelig også den tidligere til SWF :)
    Rimkogeren og jeg oplevede cirka to år efter at have købt hus (det stadig allerdejligste) her på Lolland, at elektriciteten røg i hele stue-etagen plus udhusbygninger. Strøm måtte hentes fra 1.salen, som heldigvis ikke gik død. En lang ledning og stikdåse sørgede for lys fra en standerlampe og varme fra en blæser udi i vores mikrobadeværelse + lys i den lille stue. Vores store stue fik ledning sluttet til komfuret vores, så at vi havde 2 sofalamper samt computer strømmæssigt at tænde. Mørke tider, du, og i mere end halvandet år, mens vores advokat og sælgers advokat bare brugte sagen som økonomisk guf - begge havde vi fået fri proces forsikringsmæssigt. De scorede kassen totalt, og inden et forlig, ja da måtte "tilstandsrapportens" mand pludselig involveres og betale en tredjedel. SUK, du, og ikke fordi han ikke havde fortjent det/kritikken, for det havde han, og ikke bare med strøm, men den burde de have valgt år forinden, ik'?
    Vi fik skiftet de fleste gulve i under-etagen, inden at have boet i huset et år, men det var en såkaldt ren forsikringsskade, så det gik hurtigt og kostede selskabet cirka 130.000 kroner...

    Jeres er jo en helt anden situation, og der skal kæmpes, ja!

    Hvis Rimkogeren og jeg havde anet, hvor lang tid, hvor mange skriverier, telefonsamtaler til syd, nord, øst og vest, der skulle til, ja så havde vi valgt "sort arbejde" straks! Det gjorde vi alligevel, for vi scorede kun 10.000 kroner i et forlig. Som et bittert minde har jeg gemt alle modtagne papirer, over 5 cm tyk bunke, advokat bla, bla!!

    SvaraRadera
  21. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  22. Fy för hemskt att sådan bara för hända 4 månader blir 3,5 år!!! Dom hade nog ingen bra matte lärare när det försäkringsbolaget gick i skolan.

    tack och lov att ni alla tre klarade er!!

    Tycker om den dramatiska himlen du visar i inlägget ovan.
    Kram MB

    SvaraRadera